Back to Sverige

Nu va man åter hemma i sverige då.

Efter ca ett dygns resande så var man i örebro igen. Hela resan började från Florence i Alabama. Då vi skulle ta oss till Nashville flygplatsen som låg ca 2 timmar bort. Klockan va närmare 04 när vi skulle börja rulla mot flygplatsen. Klockan 08 skulle planet lyfta, så skulle man checka in 2 timmar innan. Så vi kommer till Nashville och checkar in vårt baggage o allt skit, sen var det dax för takeoff. Vi skulle flyga till Chigago för att sen glyga vidare till stockholm. Så efter ca 2 timmars flygtid från Nashville va vi nu i chigago. Där skulle vi vänta 6 timmar innan vårat flyg till stockholm gick. Villket va ganska tråkigt. Vi gick mest omkring och tittade på folk. Eller vi tittade mest på brudar. Och min slutsats va att chigago flygplatsen har ganska dåligt med 10 poängare när det kommer till brudar. Men jag hitta iaf en 10a som tom åkte med samma plan. Och hon reste ensam också. Så jag hade planer på att gå sätta mig brevid henne, men nån annan hade visst de stolsnummret på sin billjett. Så jag blundade en stund istället. Självklart missade jag maten, de händer alltid mig. Men jag fick iaf en brödbit sen. Efter 8 långa och trånga timmar så var det dax för landning på arlanda. Villket bestog av blandade känslor. Jag saknade självfallet mina gangbangerz. Men andra delen av mig saknade värmen och lite annat som jag hade betuttat mig vid i staterna.

Klockan va runt 07:45 när vi landade i stockholm. Va lite små soligt när vi landade. Men allt eftersom vi närmade oss Örebro så vart det molnigare och molnigare med en lukt av regn. Och självfallet började det regna sen. Men jag va på bästa humör, jag skulle juh få träffa min gangbangerz ! Så jag drar mig mot BB med bussen, och enligt planerna så träffade jag Fia-Lotta, hon skulle med hem. Inte långt efter vi hade kommit hem så kommer Marcus med min besällde platta öl. Ikväll skulle det bersar för att fira detta härliga kalla land. Det började ramla in lite folk senare mot kvällen och ölen ramlade ner i bra fart dom också. Men innan Lollo, Milla, och Sara kom så gick jag, Marcus och Fia-Lotta in i sovrummet för att "brottas" lite. Och hela gänget kom en stund senare, då vi alla fick panik då det ringde på dörren. Så jag och marcus hoppar ur sängen, sliter på oss kläderna halvt för att springa ut och öppna dörren, men jag snubblade på mina shorts eftersom dom fortfarande satt nere vid fötterna. Snubblade alltså ut genom sovrums dörren, med marcus hak i häl, och han lyckades också snubbla, så vi båda flyger ut genom sovrummet. Och till våran förvåning står redan alla i hallen. Jag må nog säga att dom till en början såg ganska förvånade ut. Men sen log dom så fint, jag vet inte om det va för att Fia-Lotta också kom ut ur rummet, eller bara om chocken släppte. Deras ansiksuttryck: PRICELESS

Sen va det bara att fortsätta bersa och snacka skit med alla. Efter ett par timmar ansåg jag , Marcus och Fia-Lotta att det va dax för en omgång till. Så vi försvan lite fint in till sovrummet igen. Efter de fanns det inte mycket kraft kvar i mig. Jag hade rest en hel dag, kommit hem, bersat och nu brottats. Jag va helt färdig. Så jag somnade in vid midnatt. Och sov ända tills 16 snåret idag. Och jag har fortfarande vart trött hela dagen. Kanske är lite piggare imorrn då jag inte rest och kört slut på mig själv med akrobatiska övningar. Men kul var det iaf. Och riktigt kul att träffa alla igen. Har saknat alla som stryk.



Dagen idag bestog av att hänga hos Marcus en stund och käka, sen fixa hans mammas cyckel. Sen drog vi vidare till Danny och Tess för lite löst basket-häng. Sen gick vi och kastade lite Amerikans fotboll, men Danny kastade den i bajs, så där tog den leken slut. Sen vart det hemgång. Och nu sitter jag här i min ensamhet och runkar samtidigt som jag bloggar. Ganska skillat må jag säga, och för er som undrar, så skriver jag nu med vänster. Så då får nu lista ut vad den högra handen gör. På tal om den högra handen, jag vet inte riktigt hur det ska gå till när jag ska runka. För om jag tittar ner, så kommer jag bli väldigt snabbt påmind om min bror, och det är vell det sista man vill tänka på när man runkar. Men de är iofs bättre än om jag hade sett min vänstra hand, de hade nog vart dubbelt så illa. Ni som vet förstår mitt hela dilema.

Nu känner jag att jag är lite bajsnödig. Så jag ska nog slänga mig till toan och lukta äckligt en stund.


Tack för mig...





Denna blogg var sponsrad av: Läder och Hundbajs

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0