IPREDKOLL.SE
Efter att degat omkring lite på nätet, så snubblade jag in på en sida som heter Ipredkoll.se. Det är ett projekt som "du få reda på om ditt IP-nummer bevakas av de nyligen instiftade privata poliskårerna."
SvD rubricerade detta som ett sätt för fildelare att förvarnas. Men det känns som en förvarning är lite för sent när man väl är registrerad och ens identitet nu ska röjas.
För er som kanske inte hängt med eller är riktigt informerade till vad IPRED-lagen är, så kan du läsa i korthet om lagen och dess huvuddrag här nedanför.
Ipred är en förkortning för Intellecutal Property Rights Enforcement Directive – ett EU-direktiv från 2004.
Sverige uppfyller redan flera av Ipreds krav. Det är olagligt att ladda ned upphovsrättsskyddat material från internet, och att lägga ut det på nätet (ladda upp). Men hittills har bara polis och åklagare kunnat få information om vem som har använt en viss IP-adress, den sifferkombination som en dator tilldelas när den kopplas upp mot internet. Den nya lagen tillåter även upphovsrättsinnehavare (eller deras företrädare, som skivbolag) att genom domstol få namnet på abonnenten bakom en IP-adress som använts vid olaglig fildelning.
Ipredlagen började gälla onsdagen den 1 april 2009. Regeringen planerar att följa utvecklingen och utvärdera hur lagen används.
Här följer huvuddragen:
- Svensk domstol kommer att kunna besluta att en internetleverantör ska ge rättighetsinnehavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Ett utlämnande av informationen får bara ske när en domstol har beslutat om detta.
- Domstolen ska göra en proportionalitetsbedömning vilket innebär att rättighetsinnehavarens behov av information vägs mot andra intressen, däribland den enskildes integritet. För att rättighetsinnehavaren ska få ut uppgifterna krävs intrång i form av nedladdning eller fildelning av viss omfattning.
- Operatören måste följa domstolens beslut. Den som vägrar riskerar böter. Internetleverantörerna måste dessutom spara samtliga uppgifter om vilket abonnemang som används av en viss IP-adress.
- Rättighetsinnehavaren kan ställa sina krav direkt till den misstänkte, till exempel att aktiviteterna ska upphöra, i form av ett varningsbrev.
- Om rättighetshavaren vill få ut skadestånd går frågan vidare till civil domstol. Där måste bevis läggas fram för att det är personen bakom abonnemanget som också ligger bakom den olagliga nedladdningen eller uppladdningen. Är brottet omfattande kan den misstänkte polisanmälas.
- Den som döms kan tvingas att bekosta ett sätt att offentligt meddela domen, till exempel genom en tidningsannons. Enligt förslaget ”torde det mycket sällan finnas skäl att namnge intrångsgöraren om denne är privatperson”.
- Lagen gäller inte retroaktivt.
