Inga ord som kan beskriva...



Ju mer jag tänker på allting så blir jag mer deprimerad, för hela stigen har vart ångest när jag tänker fundersamt. Så är det någonting i mig som säger sluta att ge tillbaka åren som du redan kastat bort inom 3. Det har gått upp och ner i svackor men jag hitta tillbaks. Jag kommer aldrig glömma vart jag fick min kraft och min fart att börja tro på mig igen och allt om kring mig så väll. Så det är tacksamhet som sprider sig, så kärlek till er. För i en tid så var allt svart men ni fanns där för mig då. Jag va så självisk men ni fanns där och ni kämpade på. Finns inga ord som kan beskriva hur jag känner för er och tacksamheten som jag har blir bara mer och mer. Jag måste tacka allihopa för ni fanns där för mig och gav mig hoppet när jag grät och sa det ordnar sig. Ni gav mig styrkan till att le och jag är tacksam idag. Jag kommer aldrig glömma storyn tack till hela mitt lag.

Det är rätt underligt ändå att jag har vandrat så länge, för utan glädje har jag kämpat mig mot gråtande nätter. För många stunder var det svart och jag va nära på dö, men all den kärlek som jag fick gav mig ett lyckat försök. Och nu med ord ska jag förklara hur jag känner och så. Och mot ett bättre liv så svävar jag mot lyckan att stå. Jag kommer aldrig falla ner så länge ni finns hos mig. Så jag är evigt tacksam för allting ni gjorde för mig. För många nätter har det svajat mellan liv eller död. Jag stod vid kanten, tänkte hoppa men ni gav mig ert stöd. I flera nätter var jag nära men ni stoppade mig då, ni gav mig någonting att tro på, nått att kriga till, så jag börja ta mig fram i mörkret. Hitta vägen tillbaks och den gick upp och ner i svackor men jag fann mig tillbaks. Så för typ 105:e gången, tackar jag för ni gav mig stöd. För utan er familj och vänner hade jag varit död.

Mörkret ljusnar och jag ser det klart. Molnen skildrar sig och allt blir uppenbart.
För min karta har nu torkat, mitt kompass är helt igen. Så jag följer vägen. Snart är jag hemma igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0