Maniak´s Blogg

Nu är det strax sängen som blir det givna svaret och lösningen på denna situation. Jag och Adde har nötat COD ett tag nu, så vi har gjort våran share av andra världskriget. Vi är tappra soldater !

Jag och Adde har också suttit och kollat genom gammla blogginlägg. Detta skrevs för exakt ett år sen då jag fyllde 23. Som ni ser så delade jag också med mig av Lollo´s fina grattulationskort jag fick av henne. Åter igen, tack Lollo.

Men inte helt oväntat så fick jag ett nästan lika fint kort på presenten i år också. Det stod nämligen "Grattis Bajs-Bosse". Hmm, tack ?

Nej, nu ska vi inte vara sånna. Dagen va hur bra som helst. Trevligt sällskap och god mat ( jag hade ju lagat den ). Men Marcus stod för tårtbakandet. Eller, bakade gjorde han faktiskt inte, jag hade köpt fuskprylar. Men han gjorde allt annat jobb i alla fall. Tack Marcus!

Adde sitter bredvid mig och gäspar, klenis tänker jag då. Nu skrattar han. Keften säger jag och slår honom i skrotum. Nej, så elak är jag faktiskt inte, jag drog ett glas över skallen på honom bara. -Tig, tänkte jag. Men han pratade bara ännu mer. Så jag va tvungen att köra ner en utav mina datorhögtalare i halsen på honom, för att sen vrida på högsta volym. - Nu är du inte så frän va! Skrek jag i ansiktet på honom medans han med ett ganska förvånat ansiktsuttryck tittade på mig. Han sa nått, men jag kunde inte förstå orden han fick ur sig. Ett gurglande med gråt i halsen. Jag sa åter igen att han skulle hålla keften och sedan vred på ännu mer volym. Nu tvingar jag honom att gå på toa för att göra rent min högtalare han så äckligt har slemmat ner. Vilket stil! Skärpning Andreas! Hoppas att han har lärt sig en läxa den bastarden!

Nu ligger Andreas med saliv hängandes ur mungipan. Jag går bara kallt förbi honom och hånler. Han tittar upp på mig med ledsna ögon. - Där fick han så han teg, tänkte jag. Nästa sekund, två steg senare känner jag en kall men svidande känsla i ryggen. Adde har plockat ner gardinstången för att bodypierca mig. Han lyckas få genom stången i min kropp. Jag vet inte vart jag ska stoppa blödningen. Jag håller för både ingångs - och utgångshålet med bägge händerna. - Den jäveln, tänker jag samtidigt som jag försöker lösa problemet med den snabbt pulserande blödning ur min överkropp. Jag har ännu inte vänt mig om för att se vad Andreas nästa drag är. Men när jag väl vrider huvudet så pass mycket att jag ser honom, så står han bara där. Han har kvar gardinen i handen. Detta är tecken på att Andreas hade planeret detta. Han ville inte bloda ner gardinen. - Skönt var väl det, tänker jag. Ett mindre problem att tänka på. Men jag måste ändå försöka lösa stången som plågsamt piercar min kropp.

Jag ber om ursäkt till Andreas, i hopp om att han ska hjälpa mig att få ut stången. Andreas säger att vi nu är kvitt. - Trodde du ja, tänker jag tyst för mig själv medans jag nickar instämmande. Både jag och Andreas försöker  få loss stången som på något viss har fastnat i en utav mina revben. Andreas får en snilleblixt och springer snabbt till garaget med min blodförlust i åtanke. Tillbaka kommer han med en rostig såg. - Vad ska du göra med den? Frågade jag honom med en darrande röst. - Lägg dig ner bara! Svarade Andreas. Jag förlitar mig på honom. Vi är ju kvitt, tror han.

Andreas börjar såga försiktigt men ändå bestämt i mitt nedersta revben. Jag vräcker ur mig ett argsint vrål av smärta. Andreas ser ut att njuta lite, jag blir arg och slår han med den lilla kraften jag har kvar i kroppen. Andreas fortsätter oberörd av mitt slag.

Efter 20 långa minuter och ett revben mindre, så är stången ur min kropp. Vi både pustar ut. Nu kan vi äntligen lägga oss säger jag med en svag och darrande röst. - Ja, äntligen svarar Andreas.

Vi både ligger i sängen och begrundar vad som hänt. Vi ler lite smått och tycker ändå att det hela va ganska humoristiskt.

Jag tycker nog det är mest kul. För Andreas tror att vi är kvitt, men för mig var det här bara en början. Mer är att komma. Planerna kommer att smidas och jag kommer inte att sluta förens Andreas antingen ger mig sitt Xbox eller att han dör. Reglerna är enkla; Dö eller att bli dödad. Fortsättning följer...

Nu måste vi sova...



Tack för mig....